Hundgården blev en marsvinsgård

Förra sommaren (2013) gjorde vi om min mans gamla lekstuga (vi bor i hans föräldrahem) till hundkoja och köpte hundgårdsgaller av Indias uppfödare. Lekstugan hade kallats för Leffebo men nu döptes den om till Voffebo. Därav kommer namnet på mitt blivande hunddagis.

Lekstugan var förut brun men nu fick den ny färg, blev isolerad och i dörren sattes en hundlucka in.

Vi satte upp plank på tomtgränsen mot grannen och hundgårdsgaller runt resten. Syrenen ser till att det alltid finns skugga någonstans.



För att vänja India vid att vara i hundgården och förknippa den med positivitet, fick hon märgben som bara fick gnagas på där. Dessutom satt jag länge och sällskapade med henne där inne för att hon sakta skulle vänja sig.

Tanken med hundgården var att hon skulle vara där när jag och min man jobbade. Min mamma har rastat India rejält varje dag men vi ville ha en backup om hon inte kunde och för framtiden då mamma kanske inte fixar långa hundpromenader (det verkar avlägset för hon vandrar med lätthet en tur på 8-10 km i nuläget). Vi gjorde den stor nog för två hundar i Indias storlek eftersom vi planerar att ha två hundar inom en ganska snar framtid :-)

 

Tyvärr visade det sig att India hade väldigt svårt att vänja sig vid att vistas där.... Så länge man befann sig utanför var det lugnt men vi gick in för att vara utom synhåll och bara kika ut bakom gardinen, då började hon "ropa". Voff, voff, paus, voff, voff, paus, voff, voff och så vidare. Vi fick inse att hon störde grannarna för mycket med sitt ropande och vi tyckte också synd om henne för hon kom aldrig till ro där inne. Så nu står den fina hundgården där...



Numera kan det dock se ut så här. Barn, marsvin och kanin inne i hundgården och India utanför undrandes varför inte hon får komma in :-)