Hundar från förr 1

Jag nämnde ju Totte, vår förra hund, i ett tidigare inlägg. Han var världens finaste västgötaspets med kennelnamnet Lövsjökärrs Frick. Tiden innan Totte var jag hundlös den längsta perioden i mitt liv - två år. Vi hade börjat fundera på hundköp när en jobbarkompis till min man ville omplacera sin sjumånaders kille på grund av att hennes schäfertik inte tolererade honom. Hon hade ursprungligen skaffat Totte som sällskap till schäfern men eftersom det inte funkade letade hon alltså efter ett nytt hem till honom. Efter att ha hälsat på dem var det inte svårt att bestämma att den lille skulle få flytta hem till oss. Han var ett litet charmtroll! Mycket hund i liten kropp.

 

 

 

 

 

Han var så go, lite skällig som vättar brukar vara men lugn och trygg och pigg! Till en början var vår dåvarande katt Loke inte speciellt nöjd med inkräktaren men efter ett tag vande de sig vid varandra. De blev till och med bästa kompisar <3 De delade mat med varandra, de busade runt i trädgården, de brottades (tills Loke fick nog och sa ifrån - han var helt klart bossen), Loke följde ofta med oss på promenaderna (blev det för långt bort från hans revir blev det dock jobbigt så då satte han sig och jamade och väntade tills vi kom tillbaka. Då skuttade han fram ur en buske och "överföll" oss) och som ni ser på bilden nedan så gosade de gärna tillsammans i soffan :-)

 

 

Tyvärr blev inte vår Totte så gammal! :-( Västgötaspetsar blir ofta upp emot 15 år då det är en väldigt ursprunglig ras utan större genetiskt ärftliga fel och sjukdomar. Totte fick dock problem med förstorad prostata med perenialbråck som följd. Han hade mycket ont och hade stora problem med tarmen - det var fruktansvärt synd om honom. Han blev först kastrerad för att prostatan skulle gå ner men detta hjälpte inte nämnvärt. Därefter opererades bråcket och han mådde lite bättre i ett halvår innan det gick upp igen - värre den här gången. Då var det inget att fundera på - han led och en ny operation hade mest troligast inte gjort någon skillnad. Han fick alltså somna in bara åtta år gammal. Han sörjdes enormt mycket av hela familjen och vi saknar honom fortfarande. <3 <3 <3

 

 

Efter en av operationerna med en annorlunda variant av krage.

 

 

Åh! Efter att ha tittat på dessa bilder och andra jag inte fick plats med skär det i hjärtat! Det är det jobbiga med att ha älskade djur - att man måste mista dem!