Flämt flämt

Som bekant är det värmebölja men idag fläktade det skönt i skogen. Vi tog en sväng vid Spakås och skogen var hyfsat sval. Trots det överröstas skogens alla ljud av Indias flämtande. Swea tål värmen bättre och låter inte så mycket. Hon är också den som frivilligt sträcker ut sig i solen i trädgården när alla andra söker sig till skuggan.

Lite shopping

Idag är det bara Swea som är extrahund här. Vi kom just hem från en liten biltur. Först stannade vi till i skogen och gick en sväng för att se om vi kunde fånga några kantareller men det har varit för torrt så vi såg inte en enda. Sedan fortsatte vi till Dans zoologiska i Tibro. Jag köpte lite saker till Voffebo. Tvillingkoppel, lite bollar och leksaker samt en visselpipa. Jag har en liten idé om att "hjärntvätta" hundarna till att koppla visslingen med godis och på så vis få en bra gruppinkallning. Vi får väl se hur det går.....

Jag köpte också ett aktiveringsspel som tjejerna fick testa. Uppskattat av båda med gömda korvbitar.

Extra trevligt blir det att shoppa när man har en rabattkupong på 20 procent :-)

Mastiffattack och leversoppa

J ha - eftermiddagsturen blev en sväng till sjön så att de som ville fick plaska lite. På vägen hem längs den packade strandpromenaden råkade vi ut för en lite otäck sak. (Lugn alla mattar - det gick bra...) Vi gick på säkert avstånd förbi en mastiffliknande hund som låg bunden bredvid sin ägare. Plötsligt flög den upp och slet sig från kopplet och for på oss! Det blev en himla oreda på fyra kopplade hundar, en arg mastiff och mig mitt i. Det slutade lika plötsligt som det börjat - jag röt till och fick tag i halsbandet på honom och matte fick iväg honom. Jag kollade snabbt Hobbe för att se om han var skadad men det hade som tur var bara varit en massa ljud och inga tänder inblandade. Matte bad naturligtvis så hemskt mycket om ursäkt och var väldigt skärrad.
 

Nåja - slutet gott allting gott! Och gott tyckte hundarna verkligen att min svalkande leverpastejsoppa var! Jag blandade en klick leverpastej med ca 2 dl vatten och de slök det på mindre än en halvminut. Bra sätt att se till att hundarna får i sig tillräckligt med vatten.
 

Mums ;-)

Nu slappar vi i skuggan igen i väntan på Hobbe och Frejas matte.

  

Värmeslag och fjärilsjakt

På förmiddagen packade jag in hundarna i bilen och åkte upp till Högaliden med mamma och lillsonen. Det blev en lugn promenad där vi höll oss så mycket som möjligt i skuggan. India har dock lite svårt att ta det lugnt ibland och fick två rejäla busryck där hon jagade Swea runt runt. När vi kom hem var hon överhettad och fick ligga i skuggan med blöt handduk på sig. Dumma hund! Annars hände inget mer spännande än att vi träffade på en joggare, Hobbe såg en fjäril och blev alldeles till sig och Swea - fästingmagneten - hade tre äckelkryp på sig när vi hoppade in i bilen. Som tur var syns de så bra på henne.

Lite regn och lite bad

Äntligen fick vi lite regn! Tyvärr med betoning på lite. Först tog jag och lillsonen ett regndopp och fångade småfiskar. Sedan tog han och jag hundarna på en sväng längs sjön i stilla regn. Hundarna uppskattade att få plaska lite - tja inte Hobbe, han doppade bara tårna. Nu är vi hyfsat avsvalkade och gosar i soffan. 

Freja tyckte att det var superskönt att få doppa sig lite i Vättern :-)

Fullt hus

Då är förmiddagsturen avklarad i hettan. Nu slappar vi i skuggan i trädgården efter en massa välbehövligt vatten.

 

Alla fyra finingarna på samma bild.



Freja är en blandis med gener från schäfer, rottweiler och labrador (om jag inte minns fel...)

Hobbe är liksom Swea en whippet.
 

Swea hittade en pinne i precis rätt storlek.

I veckan blir det hunddagis

I veckan som kommer och den efter det kommer det att bli hunddagis här i liten skala :-) Jag vill inget hellre än att starta upp Voffebo på riktigt men det behövs fler fasta kunder för att jag ska ta steget att ta ledigt från jobbet och leva på hunddagiset. Hur som haver så ska jag passa goa söta Swea igen och även hennes kompisar Freja och Hobbe. Mer om detta lär komma...

Som hund och katt plus genvägar är senvägar

Idag lyckades India ligga lugnt bredvid katten i minst en minut! Rekord! :-)

Därefter blev hon lite för närgången och så stack Smilla iväg. Att de inte kan vara kompisar. En behöver ta det lite lugnt och en borde tuffa till sig rejält!

På kvällskvisten begav vi oss iväg till skogen - jag, India, dottern och hennes pojkvän. Dottern är inte störtförtjust i långa skogspromenader men följde med för att killen ville. Han är förresten på besök från Tjeckien. Nåja, det började bra. Visserligen segade de efter lite när jag älgade på. De ville gå sakta, hålla hand och prata.... India tyckte det var lite besvärligt för hon vill gärna hålla ihop gruppen. Så hon sprang emellan. 

När vi närmade oss slutet på rundan såg jag en stig jag inte testat förut och som borde vara en genväg. I alla fall i mitt sinne.... Jag frågade om vi skulle chansa och de samtyckte motvilligt. Det skulle de nog inte gjort... Igenom stickig granskog och sen upp, upp, upp. Ingen välkänd, väntad stig i sikte. Jag insåg att vi var liiite vilse och tog fram mobilen för att kolla min pålitliga spårapp. Mobilen var död. Det trodde de också attvi skulle vara snart :-) Plötsligt kände jag mycket väl igen mig - vi var på stigen vi lämnat fast på ett ställe vi passerat för si så där tjugo minuter sedan. Jag fick skrattande medge att genvägar ibland blir senvägar. Och så vandrade vi samma sträcka igen - deja vu. När vi kom fram till stället där vi avvikit på vår "genväg" sa jag samma sak som första gången: Åh kolla en stig jag inte testat, den borde vara en genväg. Ska vi chansa?" De tyckte att jag var måttligt rolig ;-)Tyvärr har jag inga bilder från vår härliga promenad på grund av min döda mobil men den var inte helt misslyckad,  ni får trp mig på mitt ord. Dottern har nog andra ord för att beskriva det hela ;-)

Skogshallon

Längs med spåret växer det fullt med mogna hallon :-) Jag, lillsonen och India lät oss väl smaka. Helst ska jag servera henne men det går bra att plocka från busken också.

Sååå varmt

Det har varit för varmt för att blogga de senaste dagarna. Dagarna har tillbringats i skuggan i trädgården eller i Vättern vars kristallklara vatten håller hela 23 ljuvliga grader :-) Varken jag eller India har orkat promenera nåt vidare utan det har blivit små svängar ner till sjön för att blöta ner henne. På kvällarna har det blivit en liten cykeltur eller som nu en tur i spåret. Der är fortfarande 26 grader men solen steker i alla fall inte längre. Hoppas att ni alla njuter av sommaren men också tar det lugnt i värmen - både människa och hund!

Se förresten upp för björnloka - den kan ge riktigt allvarliga brännskador :-(

En idérik dag

Hunddagis behöver ha så kallade räddningskoppel, dvs koppel som är lätta att sätta på om man behöver rädda hundarna vid tex en brand. Jag hade först tänkt mig att köpa retrieverkoppel. De kostar en hundring per styck och eftersom jag ansökt om tillstånd för 15 hundar skulle det alltså innebära en kostnad på 1500 kr. Man måste ju ha dessa koppel men man vill ju helst att de aldrig ska behöva användas så det känns som en sur kostnad. Men så fick jag en snilleblixt och åkte och köpte 30 m rep för 60 kr och gjorde egna! Sparade en slant på det!

Lätt som en plätt!

 När jag ändå var och handlade köpte jag en snäckformad bad"pool" som hundarna kan svalka sig lite i när det är så där varmt att man bara vill ligga i skuggan och flämta.

Den är dubbel och har ett likadant lock så det är alltså två baljor.

Jag köpte även lite hundleksaker varav India fick den ena. Den blev mycket poppis.

 

Inte nog med koppelidén - idag är jag på g! :-) Jag behöver nå ut till potentiella hunddagiskunder så att jag kan starta upp Voffebo. Och var når man hundägare? Jo - vid hundbajstunnorna! Och vem vet var varenda bajstunna i hela stan finns? Jo - det gör jag! Så jag kollade på en Hjokarta, markerade alla tunnor jag kom på, tryckte ut självhäftande etiketter med reklam på och begav mig ut tillsammans med India för att klistra dem på bajstunnor överallt. Jag är smått osäker på om det är helt ok att göra så eller om det räknas som "klotter" - men vem ska störa sig på det....?

Vad gör man inte för att få uppmärksamhet? ;-)

Morgondopp

Svalkande morgondopp i den vackra Vättern. Dock enbart för India för trots 25 grader i luften rapporterade den nyuppsatta termometern bara 13 grader i vattnet.

Nybadad och fräsch ;)

Äntligen är termometern uppsatt. Förut var det en granne till oss som mätte vattentemperaturen två gånger per dag och skyltade men han gick tyvärr bort förra året. Hjo kommun lovade att ordna en digital termometer till hans minne och till badgästernas nytta och nu är den där.

Hamnfest

Vi är på kvällspromenad och möts av den här synen. Det är hamnfest i Hjo idag och imorgon och just nu väntar folkhopen på att Måns Z ska framträda. Dead by april och Neverstore m fl ska också uppträda. Bra för Hjo med folkfest!

 

Vilse - men bara lite..

Fasen vad jag är grym! ;-) Jag gillar att försöka hitta nya promenadvägar och i morse begav India och jag oss ut på äventyr. Upp, upp, upp på Hökensås och in i skogen.

Vi hittade en mysig skogsväg.

Efter ett tag kom vi ut på en större grusväg och det tycker jag är så trist att gå på så vi tog första bästa traktorspår in i skogen igen. Stundom var det lite geggigt men mestadels var det underbar skog runtom en torr och fin skogsstig.

Lite klet får man räkna med







Otroligt vacker gammal halvt stenbelagd skogsväg.

Summa summarum blev det en runda på 4,5 km. Jag tackar gudarna för min spårapp och mitt inte alltför oävna lokalsinne. Det brukar bli bra i slutändan när jag ger mig ut på vinst och förlust. Den här rundan var värd att gå igen!

 





Vad man kan stöta på i Hjoåns dalgång

Mamma, lillsonen, jag och India vandrade lite i den vackra Hjoåns dalgång. Helt underbar natur och ån som stundtals porlar sakta fram och stundtals forsar och brusar nästan öronbedövande.

 

Ibland kan man hitta lite skumma saker när man är ute och går. Förutom två cyklar i ån (fy, usch och blä) gjorde vi dessa fynd:

En mycket gammal och trasig känga - en sådan som man förväntar sig att få upp när man fiskar.

Ett körsbär högt uppe i en lönn.

En sandvarg som vet allt och som man kan krypa in i och ställa frågor om livet, universum och allting.

"Herre" på täppan

Nu är India ensam hund i huset igen. Hon tycker nog att det är lite skönt för hon är allt lite på tå när vi har andra hundar här. När vi har kommit igång med hunddagiset kommer hon att få ha ensamrätt på övervåningen så att hon kan gå undan. Det är i alla fall hennes hem.

Just nu inspekterar hon husses staketbygge. När Voffebo öppnar ska ju hela
 tomten vara inhägnad så att vi inte får några vovvar på vift!

Kalas

Vi var på lite kalas och jag och Swea testade det nya födelsedagsparasollet på mammas balkong.

Grönt är skönt.

Tjejerna tyckte att det var oerhört orättvist att det bara bjöds på människofika! Men då trollades det fram lite hundgodis ur skåpet och vips kunde de sitta i "givakt"



Nytt foder, kantareller, myror och lite annat...

Förmiddagen har tillbringats på vift. Först lämnade jag av dottern på hennes praktikplats - en djuraffär. Jag och hundarna följde med in för att kolla upp nytt foder till India som ska motverka kristaller i urinen. Jag ville se om det fanns något att köpa på den vanliga marknaden för det hos veterinären är krångligare att få tag i och dessutom dyrare.  Han hade inget sådant foder inne men skulle kolla upp det. Därefter åkte vi till veterinären för foderkonsultation. Där träffade vi en fin fransk bulldog som dock vände ryggen till Swea och India och inte ville ha minsta kontakt med dem. I samråd men veterinärsassistenten kom jag fram till att det bästa var att köpa Royal Canins veterinärsfoder och ge i en månad och sedan hitta ett standardfoder som håller borta problemen.

Vi sparade det trevliga till sist och stannade till i skogen på vägen hem och tog en mysig promenad.

En vissling betyder "vill ni ha något gott?" och då kommer man i galopp :-)

I den här skogen vill man inte bli stillastående någon längre stund. Det är nämligen fullt med gigantiska myrstackar.

De är ca 1,5-2 meter höga och just här finns det fyra stycken på en sträcka av hundra meter.



Ett försök att fånga en whippet med busryck på bild. Inte lätt med en seg mobilkamera!

Flämtiga efter språngmarsch på ängen.





Swea grävde frenetiskt ett hål...



... och India kollade förbryllad på.

Jag hittade ett gång kantareller men inte denna gången heller hade jag med mig något att ta dem i... Men de var för fina för att motstå så linnet fick bli en kantarelluppsamlare. Myrorna gillade inte att jag stod still några sekunder när jag plockade dem så jag har fullt med myrbett på fötterna :-(

Det  blev en liten hög i alla fall. Det får bli en present till min svamptokiga mor som fyller år idag <3
(schhh, det är en hemlis!)