God jul och god fortsättning

Till er som otroligt nog hänger i och fortfarande klickar er in på den här bloggen då och då:

 

 

Tyvärr har det återigen varit en period då jag inte uppdaterat bloggen. Istället har jag varit flitig med att lägga ut bilder av min vardag med hundarna på Voffebos FB-sida. Så är du nyfiken så kolla gärna in där! :-)

Jag lägger inte ner bloggen men inser att jag är periodare vilket kan vara jobbigt för den som försöker följa. Dock delar jag alla inlägg härifrån på FB så gillar man Voffebos sida där får man koll.

<3 <3 <3

Storbak

Den här veckan är Buster här på dagis. Vi började morgonen med en tur på Ringaberget. Vi startade på en känd stig men efter ett tag ledde Buster in mig på en liten stig jag inte gått på förut. Han var så säker och bestämd som om han visste precis vart han var på väg så jag och India hakade på.

Det var bara till att hänga med! Stigen ledde åt rätt håll så jag var bara glad för att han guidade mig till en ny runda.

Efter en stund ledde stigen ut på den stig vi börjat på så det blev perfekt. Det blev en runda på 5 ½ km.

Goingarna <3

På väg hem stannade vi till på ICA och provianterade lite. Jag tänkte nämligen baka hundkex :-) Jag kommer naturligtvis låta India smaka men de flesta ska jag dela ut i små påsar med Voffebologgan på vid nästa måndagspromenad. Buster får tyvärr inte smaka eftersom han är allergisk :-(

Jag improviserade hej vilt! Lite riven morot, ost, leverpastej, ägg, olivolja, rågmjöl, vetemjöl, bakpulver och vatten blev en så här fin deg.

Jag plattade ut degen, skar den i remsor som jag sedan delade i fyrkanter. När de var i ugnen och gräddades kom dottern ut i köket och sa att det luktade så gott! Ett bra betyg :-)

Det färdiga resultatet. India provsmakade med glädje!

Galna vovvar! <3

Sicken en racergalen Swea jag hade i skogen i förmiddags :-). Vi var ute med Linnéa och hennes hundar igen och Swea var full av energi. I början av rundan kutade hon ofta 200 meter framför oss med ett koppel nästan lika galna vovvar efter sig. De kan dock inte matcha hennes hastighet. Efter promenaden tog vi en fika hos Linnéa där vi höll på att bli uppätna av pirayan Grynet.

 

 

På eftermiddagen hade vi cavalieren Ludde här. Han fick sina klor och tassar klippta. Hans ordinarie manikyrist har tydligen lagt ner så de sökte sig hit vilket jag är glad för.

Cavalier king Charles spanieln Ludde, 3 år.

Sweas matte undrade vad sjutton jag hade gjort med Swea för hon var tydligen helt slut när hon kom hem. Tja, det kan vara ansträngande att gå på dagis - men kul också! :-)

Med Swea är det antingen eller: full fart eller soffläge <3

 

Oavsett ras eller ideologi

Jag läser om att två SD-politiker, Hanna Wigh och Cassandra Sundin motionerat om att det bör finnas ett hunddagis för riksdagsledarmöternas hundar. Se artikel i Expressen här. Om de är i behov av ett särskilt hunddagis har jag ingen åsikt om men att alla hundar ska ha en bra dag med rastning, sällskap och stimulans när deras ägare jobbar, är något jag känner starkt för.

Här hos mig på Voffebo hunddagis är alla hundar välkomna - till och med SD-politikers. Jag tar emot hundar oavsett ras eller deras ägares ideologi. Det är ju inget hundarna kan rå för. Det enda som jag bryr mig om är att de inte är bitska eller högljutt proklamerar sina åsikter i tid och otid!

Voffebo gillar olika!

60 kilo underbar hund

Igår kväll gick jag och India med på hundpromenaden som anordnas varje måndag. Ofta kan det vara så många som 35-40 hundar med sällskap som deltar. Det blir en rejäl procession som vandrar i ca en timme genom stan. Det är en väldigt bra social träning för både hundar och ägare :-) Det var bara andra gången vi gick med för tidpunkten brukar kollidera med allt annat. Just igår var inte vädret till sin fördel, det regnade på rätt rejält, men ändå dök det upp 21 hundar. En av dem var ett mycket fin saluki som vi gick bredvid ett långt tag. Sedan fick India plötsligt för sig att det inte dög att bara gå utan hon skulle prompt leka med salukitjejen som inte verkade uppskatta det. Så vi föll bakåt i ledet. Vi träffade också gamla bekanta - pyreneiska mastiffen Quita och hennes matte och husse, Nu är Quita en dam på ett och ett halvt år och väger sina modiga 60 kilo men jag har känt henne sedan hon var liten valp. Eller ja - så liten var hon inte ens då ;-) Hon gick på valpkurs och unghundskurs där jag var medhjälpare. Hon är ingen lättmotiverad hund så matte och husse har jobbat hårt för att hitta bra belöningar som kan slita hennes intresse från andra roliga hundar eller underbara lukter. En så stor hund kräver mycket av sina ägare. Men hon är fantastiskt fin och go och glad <3 Det var ett tag sedan jag såg henne och det var väldigt roligt att se hur lugnt och fint hon gick på stadspromenaden omgiven av hundar.

Inte lätt att få till en bra bild på dessa skönheter i mörkret och regnet. Och inte ville de titta åt rätt håll heller :-) Många tycker att India är en stor hund men hon är en fluglort i jämförelse. Halva vikten.

En lite bättre bild på Quita på sin egen trapp.

Hunddagiskonferens

Elva hundar, Linnéa och jag vandrade i skogen i förmiddags. Det mesta av snön är borta men det blåste friska vindar runt öronen.

Abbe

Hobbe och Ozzi.

Nellie.

Goa vovvar allihop! Synd bara att några av dem som är jakthundar har väääldigt svårt att gå fint i koppel i skogen och drar som bara den. Jag höll Ozzi, Hobbe och Nellie. Killarna stretade på framåt och lilltjejen trippade på bakom i kopplets längd :-) De som kunde vara lösa svirrade runt omkring och lekte, nosade och sprang - som det ska vara på en skogspromenad.

Det är verkligen trevlig att gå tillsammans med Linnéa - vi har en del att prata om och samma brinnande intresse för hundar. Det finns nog risk för en repris eller två.

Efter en lång, kylig vandring tycker Swea att det är gott att krypa in under en filt i soffan tillsammans med min dotter <3

Herrbesök och tårta

Jag hade tre hundar med mig upp i skogen i morse. India och Swea såklart men även irländske terriern Buster. Han är visserligen okastrerad men så länge jag inte har flera hundar och tjejerna inte löper så funkar det ju. Nere i stan var det snöblandat regn som blåste ner men i Högaliden föll snöflingorna ner mot den redan snötäckta marken. Härligt att få uppleva vinter bara en liten stund :-) Vovvarna uppskattade det också.

Buster med snönäsa :-)

Vintrigt värre!

Buster är tolv år men pigg som skrutt!

Puss på dig, välkommen till min flock.

Siesta efter skogen

V 47 kommer Buster tillbaka och då får vi rå om honom hela veckan.

När India, Swea och jag hämtade sonen på fritids nu på eftermiddagen fick vi gräddtårta minsann! De firade att de byggt ut så alla fick kaffe och tårta. Den var väldigt gräddig, vilket jag inte mäktade med, så vovvarna fick hjälpa mig med att äta upp grädden. De ska ju också få fira - de har ju blivit stammisar där. Framöver, i vår kanske, planerar vi att slå ihop hunddagis och barnfritids nån dag och göra en gemensam utflykt. Hundar och barn är ju som bekant en oslagbar kombo.